Så umgås människor kring mat runt om i världen
Mat är inte bara en nödvändighet för vår överlevnad utan har också en viktig social funktion. Umgänget kring mat ser olika ut beroende på var i världen man befinner sig.
En av matlagningens och måltidens allra viktigaste funktioner är att bygga gemenskap med andra. Så har det varit i alla tider och på alla platser. Hur vi umgås kring mat ser olika ut runt om i världen. I Sverige har tillfällena då vi lagar mat och äter tillsammans blivit färre. Det beror bland annat på att ensamhushållen blivit fler och att skillnaderna i arbetstider är större idag. Dessutom är utbudet av färdigmat stort vilket gör att hela hushåll kan låta bli att laga mat. Maten får därmed en annan roll i våra liv.
– I och med att man faktiskt kan välja om man vill laga mat och göra det bara några dagar i veckan så blir matlagningen inte bara en vardagsnödvändighet. Den blir också kopplad till upplevelse, njutning, självförverkligande och livsstil, säger Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet.
Männen tar plats i köket
I Norden är måltiden ofta centrerad till hemmet och arbetsplatsen. Längre ner i Europa finns en helt annan torgkultur där man umgås kring mat på mer offentliga platser. Det är en mycket gammal vana. I södra Europa ses också måltiden som mer av en självklar gemenskap än i Sverige.
– Det är delvis en myt det här att alla runt Medelhavet alltid har långa och lyckliga måltider där alla äter tillsammans. Samtidigt ligger det en del i att måltiden i södra Europa är en gemenskap och inte bara näringsinnehåll, det är en fullständig självklarhet där, säger Håkan Jönsson.
I den traditionella franska familjen har det varit vanligt att hela familjen är involverad i matförberedelserna. I norra Europa har kvinnan ofta ensam stått för maten. Det har dock förändrats och idag har även männen tagit plats i köket. Samma process pågår i flera andra delar av världen men alla har kommit olika långt. I Norden ligger vi någon generation före många länder längre ner i Europa.
– Det finns lite tydligare motrörelser på vissa håll i Sydeuropa mot att män ska ha en aktiv roll i matlagningen. Generellt har de en större känsla av att mat och måltider är ett kulturarv som bör bevaras och förändras varsamt.
Måltiderna varar olika länge
I takt med att matlagningen blivit mer industrialiserad har vi börjat ägna en mindre del av dygnet än tidigare åt att laga mat. Hur länge själva måltiden brukar pågå skiljer sig mellan olika delar av världen. I Mellanöstern är måltiderna mycket längre än i Nordamerika och Nordeuropa.
– De sociala dimensionerna tillåts ta längre tid på vissa platser i världen. Den grundläggande sociala betydelsen är däremot densamma, säger Håkan Jönsson.
Linnea Andersson