Matlagningskurs med köket som mötesplats
Att laga mat och äta tillsammans har i alla tider varit ett sätt att få gemenskap med andra och att bygga nya vänskaper. Följ med på en matlagningskurs där deltagarna blir bättre hemmakockar samtidigt som de har roligt tillsammans.
Från kurslokalens fyra olika kök hörs skratt och spridda samtal mellan deltagarna. I ett av köken arbetar Alf Schagerholm och Tomas Wennerberg. Alf har precis blivit färdig med att skala räkorna och är nu på jakt efter en kniv för att dela rödlöken. Han öppnar några skåp och söker med blicken, men den enda kniven i deras kök verkar vara den Tomas använder för att dela potatisen. När Tomas vänder sig bort för att prata med en annan av deltagarna passar Alf på att ta den.
– Tog du min kniv nu? frågar Tomas när han riktar uppmärksamheten mot potatisen igen.
De tittar på varandra innan Alf böjer sig ner under köksskåpen och kikar in i köket på andra sidan. Han sträcker in handen, tar en av deras knivar och ger den till Tomas.
– Ja det gjorde jag, men du har en här, ta den. De märker ingenting, säger Alf.
Snart är deltagaren som lagar mat i det motsatta köket tillbaka och det dröjer inte länge innan han upptäcker att kniven är borta. Han tittar in i Alfs och Tomas kök och alla börjar skratta.
Gemenskapen lockar
Under kursen får deltagarna lära sig att laga mat till både vardag och fest. Den hålls i Haga i Göteborg och ges två gånger på våren och två gånger på hösten. Deltagarna träffas en gång i veckan vid fyra tillfällen för att laga mat och äta tillsammans i några timmar. Just nu pågår en av vårens kurser och de har bland annat fått lära sig att laga kött- och kycklingrätter. Idag står fisk på menyn. Till förrätt ska det göras toast skagen och till huvudrätt torskrygg med hemmagjort potatismos och sås gjord på räkfond.
Alla deltagare är män och för 69-åriga Alf var det främst gemenskapen som lockade. Han går kursen tillsammans med tre kompisar som han känt i ungefär 30 år. Även om Alf framför allt är med för att umgås med dem tycker han det är roligt att lära känna de andra också.
– Det är alltid kul att träffa nya människor. Idag samarbetade jag med Tomas som är en helt ny bekantskap för mig och det fungerade väldigt bra. Jag tycker att det är ett väldigt trevligt gäng, det är inga hårda ord eller så utan alla är glada och trevliga och lätta att prata med.
Det här är den första kursen som Alf har deltagit i privat och han kan absolut tänka sig att gå fler i framtiden. Han tipsar om att det är en bra aktivitet för den som vill umgås och ha roligt med andra människor, oavsett vilket område kursen är inom. Själv är han pensionär sedan två år och är mycket med familjen, sin fru och sina barn och barnbarn. Han spenderar också en hel del tid med kompisar, då spelar mat ofta en viktig roll.
– Vi träffas och tar en promenad tillsammans och då grillar vi eller fikar eller gör något sådant. Planen nu är att bjuda hem varandra med respektive på en middag var för att servera någon av rätterna vi lärt oss att laga här på kursen.
Mat centralt i umgänget med andra
Alf är inte ensam om att se mat och matlagning som en social aktivitet. Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, berättar att det har varit en grundbult i relationerna mellan människor i alla tider och på alla platser. Den sociala funktionen blir extra tydlig under firanden och högtider. Då är maten en central del av festligheterna, som bröllopsmiddagen under bröllopet och julbordet på julafton. Det är ett sätt att markera att det är ett speciellt tillfälle och att de som samlats hör ihop. Men även i vardagen har måltider och matlagning en viktig roll för vårt umgänge.
Mat är den mest grundläggande orsaken till att vi behöver samverka med andra.
Håkan Jönsson
– Mat är den mest grundläggande orsaken till att vi behöver samverka med andra. Vi hade inte överlevt som art om vi inte hade haft den här matgemenskapen i oss. Att dela en måltid är både ett sätt att bjuda in till en gemenskap och att bekräfta befintliga gemenskaper, säger Håkan Jönsson.
Under lång tid har fokus framför allt legat på vikten av att äta tillsammans medan matlagningens sociala betydelse har varit begränsad. Det har setts som en syssla man oftast gör ensam eller helt hoppar över genom att köpa färdiglagad mat. Nu har det förändrats och utvecklingen går mot mer gemensamt arbete vid tillagningen. Håkan Jönsson menar att människors vilja att gå en matlagningskurs kan vara ett sätt som detta yttrar sig på.
– De sociala komponenterna i matlagningen har blivit fler efter att länge ha varit väldigt nedtonade. Matlagningskurser är kanske ett tecken i tiden att aktivitet kring mat har börjat utvecklas igen.
Vill stärka deltagarnas självförtroende i köket
I lokalen rör sig kursledaren Peter Attfors mellan de olika köken för att hjälpa deltagarna att förstå vad de ska göra härnäst. Han går fram till Alf och sträcker sig efter fatet med grönsaker som står i andra änden av köksbänken. De ska hackas och fräsas med tomatpuré och sedan ska räkskalen och vinet hällas i, förklarar Peter.
– Det blir jättebra, säger han innan han försvinner vidare till nästa kök där några andra deltagare vill ha hjälp.
Peter har sysslat med matlagning sedan början av 1980-talet och driver idag en egen restaurang. I nästan 20 år har han även arbetat som ledare för matlagningskurser. Det roligaste tycker han är just att få träffa människor och han märker att deltagarna tycker samma sak. På nästan varje kurs har några sökt tillsammans, de kan till exempel vara arbetskamrater. Förra våren var det ett gäng med deltagare som skapade en Facebookgrupp och fortsatte att träffas.
– Jag tror att många kommer hit just för det sociala, det är inte bara maten i fokus utan också att träffa vänner. Att få umgås och prata med varandra.
Genom att lära deltagarna att laga mat vill Peter stärka deras självförtroende i köket. De ska känna att de vågar testa sig fram och veta att det inte behöver vara dåligt när något går snett under matlagningen. Oftast går det att rädda och det blir en erfarenhet att ha med sig till nästa gång.
– Ibland går det lite fel när de är här, de kanske inte har läst receptet ordentligt. Men ofta berättar de sedan att ”jag testade det vi gjorde förra gången på min fru hemma och det blev jättebra”, så de lär sig av sina misstag. Under kursen får de passa på att ställa frågor om allt. Jag älskar att lära ut och känner mig stolt och hedrad när folk frågar mig saker och är nöjda med mina svar.
Deltagit i många kurser
Deltagarna lagar aldrig rätterna helt själva utan delas alltid in i mindre grupper. Innan matlagningen drar i gång samlas alla kring matborden för att gå igenom recepten. Det görs en huvudrätt och till det antingen en förrätt eller efterrätt. Tillagningen pågår i omkring två timmar och därefter är det dags att sätta sig ner igen och äta tillsammans. Den som vill får ta med sig vin eller öl att ha till maten. För 63-åriga kursdeltagaren Tomas är det inget nytt att gå på matlagningskurs. Efter att han blev sjukpensionär på grund av en stroke för ungefär 15 år sedan har han varit med på många kurser, flera av dem har handlat om att laga mat. Att bli en bättre hemmakock tycker han är kul.
Det är trevliga människor och vi gör god mat.
Tomas Wennerberg
– Det är alltid roligt att laga mat och så är man ett gäng som håller på. Det är stimulerande. Tempot är ganska högt men det får man ju lära sig att hantera. Jag tycker att det går bra, det är trevliga människor och vi gör god mat.
Att män engagerar sig i matlagning är ett relativt nytt fenomen. Ända sedan människan lärde sig att kontrollera elden har kvinnorna haft huvudansvaret. Synen på matlagning som en kvinnlig syssla har de senaste decennierna börjat försvinna och i alla åldrar har det skett en ökning när det kommer till hur mycket männen lagar mat. I hushåll med yngre män och kvinnor är fördelningen i princip helt jämn och maten lagas tillsammans. Ofta börjar män laga mat efter pensionen, framför allt i hushåll där kvinnan fortsätter att arbeta i några år. Det vanligaste i de äldre generationerna är fortfarande att det i huvudsak är kvinnans ansvar.
Orsakerna till att stå för matlagningen har varit olika för män och kvinnor. Kvinnor har i flera generationer fått lära sig att laga mat för att ta hand om ett hushåll. Det har inte handlat om glädjen eller upplevelsen i det utan om att upprätthålla familjemedlemmarnas hälsa. För männen har det mer varit en nöjesaktivitet.
– Vid den senaste boomen på 2000-talet när det blev vanligare att män lagade mat så hängde det inte bara samman med en vilja till ökad jämställdhet och att ta hand om familjen utan också med matlagning som livsstil och självförverkligande. Man gjorde det som en del av en personlig utveckling, säger Håkan Jönsson.
Kanske håller konakten
I kurslokalen har förrätten blivit färdig och alla bär med sig sin tallrik med toast skagen till borden. Stolsbenen skrapar mot golvet när de slår sig ner. Alf och Tomas sätter sig bredvid varandra och tittar på maträtten de gjort tillsammans. Det doftar svagt av räkor och citron. Peter börjar med att prata en stund om hur han tycker att matlagningen har gått. Sedan är det dags att äta.
– Det var gott, säger en av deltagarna.
– Får vi höra lite mer, oj så gott! skojar Tomas och de andra skrattar.
– Ja det här gjorde vi bra, säger Alf.
Det är ytterligare ett tillfälle kvar innan matlagningskursen är slut för den här gången och gruppen skiljs åt. Alf är nöjd med kursen hittills och kan tänka sig att hålla kontakten med de andra deltagarna.
– På sådana här kurser träffar man personer som verkar trevliga och som man har något gemensamt med. Vi kanske hittar på någonting när vi har gått färdigt kursen, Göteborg är ju inte så stort. Det skulle vara kul.
Linnea Andersson
